En hund som kan snurra, buga och backa på signal har redan det som ett freestyleprogram byggs av. I hundsporten freestyle sätter föraren ihop sådana rörelser till ett program och framför det till musik, tillsammans med hunden och inför domare. Internationellt kallas sporten dog dance, men bedömningen gäller hundens arbete och samarbetet mellan hund och förare. Föraren behöver inte kunna dansa.
Skillnaden mellan freestyle och heelwork to music ligger i positionerna
Sporten har två officiella grenar. I freestyle väljer föraren rörelser nästan fritt. I heelwork to music, förkortat HtM, finns tio fasta fotpositioner som programmet ska byggas kring. I vanlig lydnad finns en fotposition, på förarens vänstra sida, och i rallylydnad två. I HtM är det vanligt att upp till tio positioner används först när ekipaget närmar sig den högsta klassen.
Gränsen mellan grenarna är inte skarp. Ett freestyleprogram får innehålla HtM-arbete under högst 25 procent av tiden. Ett HtM-program får på samma sätt ägna upp till 25 procent åt freestylerörelser, där övergångarna mellan positionerna räknas in. En freestylerörelse är allt som inte är någon av de tio HtM-positionerna, till exempel sitt, ligg, snurr, buga, hopp, tass och apport.
Snurra och buga är freestylerörelser som de är. Backa gör nytta även i HtM, där svårighetsgraden bland annat avgörs av om hunden kan arbeta i olika riktningar, också bakåt.
Domarna bedömer hunden och inte förarens dansteg
På tävling poängsätts programmet i tre kategorier: precision och samarbete, innehåll samt tolkning av musik. Ett tema eller en historia är tillåtet men ingår inte i bedömningen, och rekvisita är frivillig.
I kategorin tolkning av musik bedöms hur väl förändringar i musiken återspeglas i programmet. Det kan till exempel visas genom att rörelserna följer musikens tempo och fraser, eller genom att markeringar i musiken syns i hundens rörelser, som när hunden stannar när musiken stannar. Musiken ska dessutom väljas så att den passar hunden, och programmet byggs efter vad just den hunden klarar.
Tre klasser med stigande krav leder fram till SM
Båda grenarna är indelade i tre klasser med stigande krav, och uttagningen till SM och landslag sker genom resultat i den högsta klassen. För att ekipaget ska flytta upp krävs att hunden på en officiell tävling får en snittpoäng på minst 75 procent i var och en av de tre kategorierna. Programmen är korta. Enligt de regler som gäller till och med 2026 är programmet en till två minuter i den första klassen och tre till fyra minuter i den högsta.
Blandrashundar får tävla, men registreringen i SKK avgör titlarna
Rasen spelar ingen roll för om hunden får vara med. Alla hundar som har fyllt tolv månader får delta. En hund som inte är registrerad i Svenska Kennelklubben, SKK, behöver först en särskild tävlingslicens därifrån. Den som anmäler hunden måste vara medlem i en klubb inom SKK:s organisation.
En oregistrerad hund kan inte bli champion och får i stället ett diplom vid motsvarande meritering.
I teamwork to music finns SM men inga titlar
Det finns också en tredje gren, teamwork to music eller TtM. Där ska fler än sex tassar och fötter finnas i ringen, alltså minst tre individer. Laget kan bestå av en förare med två hundar, två förare med en hund eller betydligt fler.
TtM är en inofficiell gren, och hundarna kan inte få uppflyttningsresultat, certifikat eller titlar. Varje år arrangeras ändå SM i TtM, och Svenska Hundfreestyleklubben utser årets lag.
Vissa tricks ger poängavdrag på tävling
Rörelser som är osunda eller skadliga för hunden ger avdrag i kategorin innehåll. Kullerbytta framåt eller bakåt ger alltid avdrag. Detsamma gäller när hunden står eller går på frambenen utan stöd för bakbenen och när hunden balanserar ovanpå föraren. Att gå eller hoppa på bakbenen kan ge avdrag om domaren bedömer att hunden inte klarar belastningen.
Samma hänsyn gäller i träningen hemma. Anpassa momenten efter hundens ålder, ras och kondition, och håll de mer belastande tricksen borta från hundar med led- eller ryggbesvär. Ett program byggs dessutom bäst upp under många korta pass, ett moment i taget.
Vägen in i freestyle går via en kurs och en klubb
Alla klubbar inom SKK:s organisation kan arrangera kurser och tävlingar i freestyle. Sportens egen klubb är Svenska Hundfreestyleklubben, SHFK, som är en del av SKK. En klubb som vill anordna en freestyletävling ansöker hos SHFK, som också har tagit fram reglerna. Medlemskap i SHFK tecknas enklast i SKK:s medlemsguide, där SHFK väljs som klubb med särskild inriktning.
Den som redan tränar tricks hemma kan börja med en freestylekurs i en klubb inom SKK:s organisation.
Senast faktagranskad: 18 oktober 2026